Carl Wilhelmson var en svensk bildkonstnär född i Fiskebäckskil. Wilhelmson studerade vid Slöjdföreningens skola, på Valands Konstskola, och i Leipzig. Han var verksam som professor både vid Valand och Konstakademien och bedrev egen målarskola. Wilhelmson var verksam som yrkeslitograf utöver sitt eget målande och tecknande. I hans produktion återfinns främst genremålningar, gärna med marina motiv. En av den svenska nationalmålarna. Han var en framstående skildrare av fiskarbefolkningens mödosamma liv. Hans måleriteknik kännetecknades av en tunt pålagd färg på fläckvis synlig duk.
Representerad på Göteborgs Konstmuseum, på Waldemarsudde och Thielska galleriet i Stockholm samt på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn.
Nordostbyar Gullmarsfjorden 1899
Carl Wilhelmsons föräldrarhem på Kaptensgatan i Fiskebäckskil
Anders Wilhelmson och hustrun Mathilda (Carlsdotter) blev föräldrar till tre överlevande barn, Carl 1866, Anna 1869 samt Alfred 1872. De bodde i ett gammalt fiskarhem som fanns redan 1722 men renoverades senare i omgångar.
År 1875 blir Mathilda änka då maken drunknar när skonertskeppet ”Danube” förliser med man och allt på resa från England till Lysekil vid Dyngö utanför Fjällbacka. Som så många andra sjömansänkor startar hon då en liten byhandel i hemmet och säkrar familjens försörjning.
Från hemmets inredning visas stugans järnspis, som hamnade på Gullholmen och skänktes till Gullholmens Konstmuseum tillsammans med kökssoffan för att komplettera Carl Wilhelmson utställningen. Vi tackar Björn Åberg för hans kulturella gärning.
